Feb
13
”Kritiken gäller Björklund – inte Skolverket” (BT 13/2 2009)
Februari 13, 2009 | | 1 kommentar
Som svar på Svalanders märkliga frågeställning: ”Vem ska man lita på, Skolverket eller Johan Frick?” publicerades följande artikel den 17 februari.
Att man läser varandras alster är en grundförutsättning om man ska föra en debatt som baseras på mängdvis med olika fakta och inte på känslobetonade argument.
I min debattartikel riktades kritik mot utbildningsministerns sätt att hantera statistik, mot hans felaktigt ställda diagnos på den svenska skolan och mot hans och sitt partis skolvision – inte mot Skolverket.
Folkpartiets skolpolitik har ofrivilligt stora brister då den baserar sig på en vision om skolan som strider mot i stort sett all etablerad forskning om vad som ökar elevers lärande. Jan Björklund har vid åtskilliga tillfällen uttryckt sig i dräpande ordalag om den svenska skolan, påstått att den har världens största ordningsproblem (Skolakuten 12/12 06) och att grundskoleelevernas kunskaper i matematik och naturkunskap ligger långt ned i tabellerna (DN 30/5 06). Den aktuella rapporten från Skolverket (29/1) presenterar, som sagt, inga uppgifter som täcker de påståendena. Det är sålunda otänkbart att Anna Svalander (FP) (BT 9/2) kan ha läst rapporten.
Efter att utbildningsministerns uttalanden skärskådats av SR, beställde densamma ny statistik från ansvarig myndighet – Skolverket, vilket föranledde en anmälan till KU. I regeringens pressmeddelande (29/8 2008) motiverades detta som om det vore Skolverkets uttolkningar och analyser av tillgänglig fakta det var fel på.
Svensk skola har stora utmaningar. Man kan dock inte genom att konstatera ordningsproblem i Sverige säga att Sverige är värst i världen, eller, genom att registrera en ”negativ kunskapsutveckling” i den svenska grundskolan hävda att Sverige ligger långt ned i tabellerna (i matematik och naturvetenskap).
Det är ett lönlöst fäktande av Svalander att försöka få mig att gå i polemik med Skolverket. I sin replik tar hon med flera formuleringar som ska visa att Skolverket ger Björklund rätt. Utgångspunkten är RD nr 3 09, där verkets generaldirektör Per Thullberg uttalat sig om den aktuella rapporten. Men i samma R&D (30/1) står att läsa att ”Thullberg vill inte säga om Björklund har rätt eller fel”.
Det är den reaktiva styrningen inom skolpolitiken som är grunden till min kritik, inte vad Thullberg påstår eller inte påstår. I Ord&Bild 3-4 06 ömkar Skolverkets tidigare generaldirektör Ulf P Lundgren för skolpolitikens förvandlingar. Han menar att centrala frågor om hur skolsystemet fungerar, effekterna av segregationen, hur likvärdigheten kan garanteras är underordnade kontrollfrågorna. Vidare tror Lundgren att det är 2000-talets ökade efterfrågan på kontroll som lett till att inte endast den rättspolitiska diskursen, utan också skolpolitiken hemfallit åt ett mer populistiskt, reaktivt, sätt att styra. Sätt stopp för den utvecklingen, i stället för att debattera lögner, förbannade lögner och statistik.
Johan Frick
Tankesmedjan Konflikt
Comments
1 Comment so far
Hade missat denna. Mycket bra skrivet!