Anna Svalander (fp) lyssnar ju inte! (BT 20/9 2007)

Redigerad version av Johan Frick. Reviderade på grund av språkfel. Originalversionen – med språkfel – publicerades i Borås Tidning den 20 september 2007 på insändarsidan. Redigerad version av Johan Frick. Reviderade på grund av språkfel. Originalversionen – med språkfel – publicerades i Borås Tidning den 20 september 2007 på insändarsidan.

I förrgår besökte Anna Svalander Bäckängsgymnasiet för att möta en fullsatt aula med elever. Idag är de allra flesta fortfarande starkt kritiska till ordningsomdömen. Svalanders besök gjorde därför varken till eller från.

I en debattartikel (19/9 BT) påstod Svalander att vi bör ”vässa samhällskunskaperna” och lära oss att hantera den demokratiska apparaten. Så sent som igår, nonchalerade hon vår namninsamling med 800 underskrifter som klart och tydligt visade vad en majoritet av eleverna på Bäckängsgymnasiet tycker om ordningsomdömen. Är det att praktisera demokrati?

När vi diskuterat ordningsomdömen, har vi gjort det ur flera synvinklar – också från det motsatta perspektivet. Vi är de enda som informerat och agerat i frågan och satt oss in i protokoll och möteshandlingar från Utbildningsnämnden. Vi är de enda som kanaliserat och fört fram elevers åsikter på skolan. Att påstå att vi inte framhållit korrekt eller tillräcklig information är bara löjligt.

Vi är fast beslutna om att inga förändringar till det bättre kommer med skriftliga ordningsomdömen. Lärarens bedömningar är alltid subjektiva, men ordningsomdömena riskerar att bli ännu mer godtyckliga. Det är het enkelt ett hånfullt endimensionellt verktyg för att försöka komma till rätta med problem som är djupt rotade. Dessutom, de allra flesta elever berörs knappt av ordningsomdömet eftersom de sköter sig. Den lilla andel elever som missköter sig, kommer knappast att hjälpas av ett ordningsomdöme, tvärtom kommer de att ta skada av det.

Svalander försöker, när argumenten tryter, ta sig fram med hjälp av lömska retoriska knep. Svalander tar rollen som martyr men påstår samtidigt att vi elever inte begriper någonting. Hon målar upp en skräckbild om arbetsmiljön i skolan men sätter sig inte in i fakta. Det är under all kritik. Sådant avslöjar en politisk oförmåga hos henne. Mest upprörande är att hon inte tar minsta hänsyn till vad en majoritet på skolan faktiskt tycker i sakfrågan. Den enda som missförstått, både vad gäller arbetsmiljön och situationen i den svenska skolan samt hur man slår mot roten av de problem som får följden skolk och hög frånvaro, är Svalander.

Vi kan lova er att, om det funnits liknande verksamhet som Förenade klasskamrater på de övriga skolorna i Borås, då hade vi sett mycket mer motstånd, inte bara på Bäckängsgymnasiet.

Daniel, Sabina, Ville, Caroline och Johan
Elever vid Bäckängsgymnasiet

”Hur skapas arbetsro?” (BT oktober -07)

Debattartikeln publicerades i Borås Tidning den 18 september 2007.

Joakim Malmberg skulle ge svar på tal, BT 27/9. Tyvärr blev det mest tal utan svar. Hur ställer sig Malmberg till att uppemot 80 % av eleverna i hans egen skola motsätter sig ordningsomdömen?

Det var en lustig ansats att försöka jämföra den svenska skolan med skolan i andra europeiska länder. Trots att ordningsomdömen existerar som en gemensam nämnare i två olika länder är det därmed inte sagt att de per definition skapat en förbättring. Ska vi följa Malmbergs resonemang skulle vi kunna återinföra aga i det svenska skolsystemet, det finns i andra europeiska länder och det fungerar där.

Ett ordningsbetyg eller omdöme skulle minska stöket i skolan, men på fel sätt. Disciplinproblem inom skolan har alltid orsaker och dessa kommer i regel utifrån, från familjerna eller samhället. Ett barn som utsätts för våld i hemmet, eller med föräldrar mitt uppe i en skilsmässa, måste få vara okoncentrerat. Hon måste få vara människa, men hon kan prestera enligt kursplanerna trots motgångar. Istället för att angripa symptomen borde ni politiker försöka komma till rätta med de faktiska orsakerna. Problemen i skolan grundar sig på en utbredd desillusion bland eleverna, lösningen är ökat inflytande och medbestämmande. Dessutom vill vi se ökat självstyre för de kommunala skolorna.

Läraren ska inte ska ägna sig åt att betygsätta eller bedöma elevers själar. De ska bedöma elevers kunskaper och kunskapsutveckling. Ett stort mått av godtycke följer med omdömet, det är något som oroar både lärare och elever på Bäckängsgymnasiet. En elev som brinner av energi i någons ögon kan vara stökig i en annans ögon.

Det fanns goda skäl till att ordningsbetyget avskaffades 1969. Det finns bättre instrument för att lösa ordningsproblemen idag, trots det har ordningsbetyg blivit en hjärtefråga för folkpartiet. Slutledningen från Malmberg visar på en historisk omedvetenhet. Dessutom hittar han på och säger att Förenade klasskamrater är emot ordning och uppförande. Detta är fel, vi tror självklart på ordning, det är dock vägen till målet som skiljer oss åt. Hans politiska världsbild bygger på en myt. Myten om den fuskande, bidragstagande, lata människan eller eleven som “vi andra”, vi som “gör rätt för oss” måste hålla under hård kontroll.

Den 28 september strejkar vi elever, i Stockholm och i Borås. De som berörs av orättvisor och problem i skolan är i första hand eleverna, och vi är inte en del av er myt. Nu agerar vi.


Johan Frick